Hej Allihopa!
Hej alla!!!
Jag ser att folk fortfarande har följt denna bloggen även om den har legat nere i några månader! Men vet ni vad! Nu tar vi nya tag och kör igen! Känns så sjukt bra att kunna hjälpa människor :)
Sprid bloggen så alla vet så kör vi igen !!!!!
Grupptryck!
Grupptryckt är något vi ungdomar blir utsatta för nästan varje dag. Jag tycker att detta är en ganska viktig sak att prata om eftersom att vi påverkas av detta även om vi inte ens märker det. Det kan handla om småsaker som att typ gå och äta likadant som alla andra, eller något stort som att till exempel testa droger.
När jag va yngre va jag svag. Jag föll för grupptrycket hela tiden. Jag började röka, dricka och allt!
Det är aldrig bra att falla för grupptrycket. Ska du göra något så gör de för att du själv vill! Inte för att alla andra vill! Du bestämmer över ditt egna liv! Tänk att dom vännerna du har nu kanske får dig att börja med droger... I framtiden har du inte kvar dom vännerna men spåren efter droger finns alltid kvar i din kropp. Det är så det funkar.
Jag lärde mig att stå upp för mig själv. Jag blev stark och sa emot. Jag va min egna person. Jag slutade röka, och dricka gör jag inte ofta alls... förra året drack jag två gånger på ett helt år! men de valde jag själv. jag föll inte för grupptrycket längre.
Jag tycker inte att ni ska falla för de längre. Lär er att säga ifrån! För ni kan hamna i en ond cirkel och de finns chans att ni inte kan ta er ur den.
Säg ifrån, lyssna på mig nu och säg ifrån direkt! Jag lärde mig den hårda vägen, inte genom de här med rökandet och drickandet utan på ett ännu svårare sätt som tyvärr inte är bra att skriva i bloggen. Men snälla, lär er den lätta vägen och lyssna på mig nu. Kämpa emot grupptrycket!
Ledsen för kort text! ska försöka skriva en till ikväll eller imorgon. Börjar bara 11.50 så kanske hinner på morgonen
Viktigt!! LÄS!
Jag var inne på en sida, kommer tyvärr inte skriva vilken sida eftersom att den här killen inte förtjänar någon högre statistik.
Han skriver flera inlägg där det står att han hatar feta människor och så vidare. Och då kom jag att tänka på detta med utseendefixering. Jag har pratat om detta innan men jag vill ta upp det igen eftersom att i samhället så blir det bara större och större. Den här killen anar inte hur mycket folk han sårar!
Alla tjejer föds inte med den perfekta huden, den smala midjan, dom stora brösten, den fina fylliga rumpar, det långa vackra håret. Tjejer föds inte så! För att tjejer ska vara snygga nu för tiden så gäller det att hon måste följa den här listan.
- Inte för lång men inte heller för kort.
- Smal
- Stora bröst
- Platt mage
- Det långa vackra håret
- Den fina fylliga rumpan
- Den perfekta hyn
Det har gjorts en undersökning och där sägs det att killar gillar tjejer med rakt hår. Så tjejer måste bränna sönder sitt hår också. Hon ska platta håret, flera lager smink bara för att få den perfekta huden och så vidare, hon ska inte ha samma kläder två dagar i rad. Då är man inte snygg
Våra dröm idial är ju sådana som tjejerna som står i bikini, är smala som pinnar och inte har en enda "bristning". Det är ju riktigt sjukt att vi vill se ut så.
Vi borde kämpa för en framtid där folk tittar på insidan istället för utsidan. Man kan ju knappt gå utanför dörren utan att bli dömd...
Hela tiden hör jag killar som säger: "Hon va ju ful, hon har inga bröst, hon är osminkad, hon har mjukisbyxor". Säger inte att alla killar säger så men jag hör sånt här hela tiden... vafan, alla är fina på sitt sätt! Och hon har inga bröst? vadå ska man behöva operera sig bara för att killarna ska bli nöjda? Och alla tjejer orkar inte sminka sig hela tiden, man är fin naturligt! och mjukisbyxor? Det är ju as härligt att ha! man vill inte precis gå runt i tajta små saker så att man knappt kan röra sig!
Men saken är att killarna jämnför tjejerna med tjejerna i modetidningar som är så photoshopade att dom ser omänskliga ut.
Men vi tjejer är inte mycket bättre. Måste verkligen killar vara på gymmet 24/7 bara för att vi ska vilja ha dom? Nej! mulliga killar är också gulliga! Tänk vad kramgoa dom är ;)
Och facebook har blivit en tävling om vem som har den snyggaste profilbilden! I chatten skriver folk ofta att jag ska gilla deras profilbild. Det hände senast igår då min bästa vän bad mig att gilla hennes bild för att hon inte ville känna sig "mobbad". Det är som att ifall man inte får mer än 20 gillningar så är man inte fin. Liksom va?
Det är helt fuckt up! Allt nu för tiden handlar ju om hur man ser ut! Jag är trött på dom killarna i stan som går runt och kollar på tjejer. Antingen säger dom: Damn! henne skulle jag vilja banga! eller: Aldrig, jävlar vad ful!
Fattar inte varför man hela tiden ska döma tjejerna så? fast vissa tjejer gör likadant! Man ser på stan att dom kollar in killar, och dom behöver inte säga ifall dom tycker killen är snygg eller inte, det är bara att kolla på hennes ansiktsuttryck så får man svaret. Typ sätter betyg på hur snygg man är.
Jag hörde en kille säga här om dan: "såg en tvääär snygg tjej igår, jag skulle lätt köra in den och sen dumpa henne hahahah!!!" Han sa seriöst så! och jag har hört tjejer säga det också, bara det att dom är lite mer diskreta. Man skulle ändå tro att allt sånt är över men de blir ju bara fler och fler såna personer. Varför inte bli respekterad för den man är? Men respekten för tjejer finns inte ens längre.
Tjejer är objekt som man bara ska gå runt och dömma. Och detta kommer att bara öka under åren som kommer. Förstår ni hur folk kommer må om några år? det kommer ju bli helt galet vad utseende fixerade folk kommer vara då. Och jag tycker redan att de har gått över gränsen.
I 9 av 10 fall så handlar mobbningen om utseendet. Man mobbar ju inte folk som ser ut på listan jag skrev förut eller hur?
Hur svårt kan de vara att respektera folk som dom är, och jo, faktum är att varenda person där ute sänker alla andra som inte ser ut som listan. Det räcker med en blick, en suck, ett ord. Alla förstår vad dom menar.
Varje dag ser jag typ tjejer i 9-19 års åldern (ibland äldre/yngre) Som har så mycket smink att dom ser photoshopade ut. Liksom, dom försöker vara som dom där jävla barbie dockorna. Och de är ju så dom vill se ut för det är ju alla dom bilderna på photoshopade tjejer som killar gillar. Och man vill ju ha en killes godkännande.
Vissa klär sig som horor (ursäkta språket) och gör allt bara för att få till sig alla killars blickar. Dom där "wow" blickarna. När man för en sådan, då vet man att då är man snygg. Man blir ju beroende av dom blickarna och går hur långt som helst för dom. De finns en hemsida, eller ja ganska många, där tjejer lägger ut bilder på sg själva och så får folk sätta betyg på hur fin man är.
Ni hör ju själva hur jävla dumt de låter! Jag har sätt tjejer som nästan visar allt bara för att få topp betyg. Den personen som kom på den här sidan måste ha varit hög eller något. Man sätter ju inte betyg på utseende. Den där listan betyder allt för vissa, liksom det är galet! hur lågt sjunker man inte om man lägger ut en bild på sig själv och vill ha den betygsatt bara för att man måste få en bekräftelse över att man är snygg. Dom måste må jävligt dåligt över sig själva.
I skolan hör man hela tiden: " Jag är så tjock. Hjälp jag måste banta. Nej, jag ska inte äta i bamba"
För blir man "för tjock" så blir man inte respekterad och accepterad av vissa killar.
Dom säger ju de bara för att andra ska säga att dom är smala och skit snygga, men de vet dom egentligen, dom vill bara höra de själva. Killarna ställer ju dessa kraven, och tjejerna plågas sönder av det!
Det skrämmer mig hur allt detta kommer att vara i framtiden. Jag vill inte ens veta!
Men en sak ska ni alla veta. Ni är så jävla fina som ni är!! Och alla killar är inte så som jag har beskrivit men det finns många. Och dom som är det är inte ens värda en blick åt ert håll. Ni är så otroligt mycket starkare än dom för ni står emot utseendefixeringen, och innerst inne vet dom om, att du är vacker.
Precis som den du är!
Demi lovato är en jävligt bra förebild, hon föll för utseendefixeringen. Men hon kämpade sig upp mot toppen. Nu är hon en av världens bästa förebilder. Hon är ung men står emot uteseendefixeringen. Hon är inte överdrivet smal som en pinne. Hon har kurver och hon skäms inte för det. Jag tycker hon är skitsnygg med den kroppen! Man behöver inte vara en pinne!! Ha kurver och va stolt över de, precis som Demi!
sjukhuset....
Jag är så ledsen, jag lovade bättre uppdatering men allt sket sig. Först la blogg.se av och sen blev jag super sjuk. Har varit på sjukhuset och allt och jag hoppas att ni förstår! jag mår fortfarande dåligt men jag ska försöka att uppdatera lite under helgen!
Citat
"Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar"
"Om du alltid säger "Vi får se" händer det aldrig någonsin någonting"
"Fast man är liten, så är man minst lika viktig som en stor!"
"Du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår"
- Allt från Nalle puh
SANT!!!!!!!
En man hade föreläsning för ungefär 500 ungdomar.
Han tog fram en 500-lapp och frågade: "är det någon som vill ha den här?"
Alla räckte såklart upp handen.
Han knölade ihop den och frågade samma sak.
Alla räckte upp handen.
Han stampade på den och frågade samma sak.
Alla räckte upp handen.
Då sa han: "Det här ska ni ta lärdom av, för hur ful och smutsig någon än är så har den fortfarande samma värde"
ny design?
Jag har bestämt mig för att ha en ny design... Jag kan ju göra en egen men jag är tyvärr ganska seg med det då jag inte har mycket tid. Så jag tänkte fråga om någon av er eller någon ni vet gör en gratis design?
Skulle vara jättetacksam ifall någon skulle kunna göra det!
Ni får såklart en länk i ett inlägg om ni har tex. en blogg!<3
Citat
But all you gotta do is turn around and say
Watch me -Justin Bieber
Svar på tal! 7
Svar: Har du pratat med din mamma? det är alltid det första du kan göra. Om du inte pratat med henne så gör det och säg hur du känner. Säg verkligen allt du tycker för att hon ska förstå! Nu vet jag inte varför hon är en dålig mamma så jag kan inte säga exakt vad du ska säga till henne. Men få henne att förstå!
När du har pratat med henne så kanske allt blir bättre. Om de inte blir det så kanske du behöver lite tid ifrån henne. Fråga en kompis om du får bo hos henne/honom i kanske någon vecka. Du kan ju passa på nu medans det är lov, då har du inte skolan att oroa dig för. Det kan alltid göra det lite bättre. somsagt så vet jag inte vad som gör henne till en dålig mamma så jag kan inte hjälpa dig så mycket mer just nu.
Men tänk så här: Det finns fler som har det som dig, kanske någon du känner eller kanske inte. Men de finns alltid fler i samma situation. Försök att lösa de på bästa sätt utan att såra eller skada andra och dig själv.
Hör av dig om du vill ha mer hjälp :)
Nu kör vi igen!
Jag är så ledsen för sämst uppdatering!!!!! Har haft det ganska jobbigt och ville inte att de skulle påverka bloggen för mycket. Men det mesta har löst sig så nu kör vi igång igen! Håller just nu på att svara på en kommentar så snart hör jag av mig igen!!!!
ps. hoppas ni har haft en bra jul o nyår!!
Novellen
Jag har fått mail där folk tjatar om att jag ska fortsätta med novellen. Jag ska börja på nästa kapitel snart, men som sagt, detta är ingen novell blogg så de kommer inte kapitel hela tiden!<3
Citat
Sry!!! Ska bli bättre! Lovar!
Ledsen för dålig uppdatering söta barn! haha, vet inte varför jag skrev söta barn :s
Aja, nu är de ju jullov så nu ska jag se till att försöka skriva något varje dag!!!!! Hoppas ni läser vidare och att ni sprider bloggen!!!! Jag blir ju taggad när jag har många läsare, och jag älskar när ni lämnar små kommentarer!!!
ställ gärna era frågor!!! Ni kan lämna en kommentar eller ett mejl till denna adressen: [email protected]
Ps. kom ihåg att ni kan vara anonyma!
Gästbloggare?
Jag har tänkt ta in en gästbloggare!!! Jag har hittat en tjej som verkar vara helt perfekt för detta. Hon skriver verkligen saker som skulle få andra att förstå och de handlar om just oss tonåringar!!! Om jag tar in denna gästbloggaren så kommer uppdateringen bli så mycket bättre, så vad tycker ni??
Den här tjejen är lite svår att få tag i bara!
.
Skriver Imorn!!! Stay tuned!
Jag är emot mobbning - är du?
Jag blir seriöst äcklad av sånt här folk, tänk vilka jävla idioter det finns där ute. Den här killen har ju för fan inte gjort något fel men alla trycker ner honom. Han började bli mobbad i tvåan och nu går han i åttan och blir fortfarande mobbad. Vad fan är det för sjuka människor?
Trycker dom ner andra för att själva må bra, eller tycker dom att det är kul? Om man tycker det är kul så är man störd, och om man gör de för att själv må bra då är det något fel som man borde ta tag i!
Han har velat ta livet av sig flera gånger men den här killen har sån jävla viljestyrka så han kämpar på.
Jag tycker så jävla synd om den här killen, jag vill seriöst på något sätt få tag i honom och hjälpa honom. Säga att allt kommer att bli bra för att jag kommer finnas där och få bort honom ur skiten han lever i.
Jag tycker ni ska ta er tid och kolla den här videon och tänka efter. Han är en helt vanlig kille och jag ska seriöst göra allt för att få tag på honom. Jag har satt ett mål för mig själv: att hjälpa den här killen hur skiten han lever i.
Vill ni också hjälpa till så hör av er. Han behöver all hjälp!
Citat
Kapitel 1 - Början
Innan ni läser novellen är de bäst att ni läser detta: Om ni är alldeles för känsliga för verklighetsbaserade noveller så kanske de inte är bra att läsa denna men allt har liksom "löst" sig om man säger så utan att avslöja för mkt. Jag hade inte heller skrivit den här novellen om allt var hemligt. Den här tjejen heter Catarina som är 17 år. Hennes liv har vi skrivit från två olika liv. Om ni förstår. Alltså detta som händer en person i novellen hände egentligen 2 personer i verkligheten. Alla namn är såklart inte deras riktiga och inte ställena dom bor på heller. Alla personer har blivit anmälda så de är inte heller något ni behöver oroa er för. Det ända ni ska göra är att läsa och ta del av Catarinas liv...
Jag sprang så fort jag kunde, jag bara sprang utan att veta vart jag skulle. Det regnade och de var mörkt, mina tårar rann ner för mina röda kinder. Jag sprang upp för den långa branta backen och mina ben kändes som spagetti. Jag föll ner till marken men kände knappt när jag slog i benen. Jag levde i en mardröm, eller nej, jag levde i helvetet. Jag satt där med tårarna rinnandes och tänkte på vad som precis hade hänt.
Jag hade gått ut från mitt lilla trånga rum och gått ner för trappan. Lars, min Pappa stog och skrek på mamma och jag stannade genast upp när jag hörde det. Jag vände mig om och tog ett steg på trappan som såklart skulle knaka. Det blev genast helt tyst och jag stog still och hoppades på att dom inte hade hört mig.
- är det den jävla ungen som e här nere? Hörde jag honom säga.
- Catarina? Är de du? Frågade mamma och jag suckade.
- ja, jag skulle bara dricka mumlade jag.
- kom hit! NU! Sa Lars och jag suckade. Jag kallade aldrig Lars för pappa, han betedde sig som om han inte var de. Jävla psykopat! Jag gick med tunga steg mot vardagsrummet där dom va. Mamma satt gråtandes på soffan medans Lars stod bredvid.
- lugna dig Lars! Sa mamma allvarligt. Han kollade argt mot henne.
- Hållkäften! Skrek han.
- skrik inte på henne sa jag argt mot honom. Hans blick vändes mot mig och han gick långsamt mot mig.
- säg inte åt mig vad jag ska göra ungjävel! Skrek han och höjde sin hand. Innan jag hann göra något slog han mig hårt på kinden. Jag kände hur det värkt och hur tårarna forsade ner för mina kinder. Jag mötte Lars blick och såg ondskan i hans ögon. Jag började skynda mig mot dörren där jag tog på mig mina skor. När jag öppnade dörren så hörde jag Lars röst men jag hann inte höra vad han sa då jag stängde dörren och började springa.
Nu satt jag här helt ensam mitt i natten och hade ingenstans att ta vägen. Jag la min hand försiktigt på kinden där Lars hade slått mig. Det var lite ömt men gjorde inte så jätteont just nu. Jag suckade och reste mig upp igen. Jag måste ha varit ute i över en timme och dom låg säkert och sov där hemma. Jag reste mig upp och gick med tunga steg hem, eller inte hem… till helvetet. En dag ska jag komma bort därifrån, en dag! Jag kom fram snabbare än vad jag trodde. Jag tryckte ner handtaget och… låst. Jag suckade och lyfte på mattan och tog fram extranyckeln, jag låste upp dörren och innan jag gick in la jag tillbaka nyckeln. När jag kom in såg jag att allt var mörkt så alla låg antagligen och sov. Jag gick sakta och tyst upp för trappan men som vanligt knakade det. Jag stannade upp och försökte höra ifall någon hörde mig. När jag inte hörde något fortsatte jag att gå långsamt. Jag gick direkt och la mig i sängen och precis innan jag somnade kände jag tårarna som föll ner.
Jag slog till alarmet som pep högt, great, ännu en hopplös dag. Jag suckade och reste mig upp från sängen. Med tunga steg gick jag fram till min lilla hylla. Jag tog fram den lilla ”ask” liknande saken med smink i och en liten spegel, detta var den enda spegeln jag hade i mitt rum. Jag la mig ner på golvet och kollade i den lilla spegeln. Kinden var fortfarande röd men inte lika mycket som igår. Jag suckade och tog lite smink för att täcka det lilla röda. När jag var klar bytte jag fort om och gick ner till köket. Jag öppnade kylen och som vanligt var det tomt. Jag vet att vi inte hade mycket pengar men mina föräldrar försöker knappt skaffa pengar. Det är jag som är tvungen att jobba flera timmar efter skolan men hur ska den lilla lönen räcka för oss fyra. Jag kom genast att tänka på min lillasyster. Hon var 3 år yngre än mig, alltså 14 år. Jag suckade och smällde igen kylen innan jag tog på mig mina skor och började gå mot busshållplatsen. Väl på bussen så var de ganska fullt men jag lyckades få en sittplats. Vägen ditt satt jag och drömde mig bort till världen där allt var bra och där jag slapp ha ett falskt leende på läpparna...
Detta va då första kapitlet, jag hoppas att ni gillar de, eller gillar kanske inte är bäst ord då personen mådde skit men ja... ni förstår vad jag menar...
Släng in en kommentar vet ja!
Info om novell!
Det verkar som att många gillar ideen om en novell så då tänkte jag börja skriva på en! Eftersom att detta inte är en novellblogg så kommer jag ju inte skriva varje dag men ganska ofta. Denna veckan har jag 3 prov!!!!!! men ska försöka skriva första kapitlet under veckan!!! så håll koll!
Sen har några frågat om dom får länka min blogg! Ni behöver inte ens fråga, blir skitglad om ni gör det eftersom att jag får mer läsare då!
FRÅGA?
Jag fick en fråga om jag gillade att läsa noveller och jag älskar att läsa noveller! Jag skriver faktiskt egna.
Men nu har jag en fråga till er....
Vill ni att jag ska skriva en verklighetsbaserad novell som handlar om en tjej som har de svårt i livet?
Isf, vad ska tjejen heta?
Svara gärna!
Känslan av att vara hatad av sina föräldrar
Jag satt här och tänkte på vad jag skulle skriva, jag satt bara och stirrade på den tomma skärmen. Men efter ett tag rörde sig mina fingrar över tagenterna och jag fick lust att skriva av mig.
Jag har varit med om mycket, men detta är vad som sårar mig mest. Mina föräldrar hatar mig.
Jag kan bli misshandlad, jag kan bli sviken, jag kan bli mobbad. Inget kommer såra mig mer än vad mina föräldrar gör.
- Min mamma säger att jag är fet och borde banta men jag är i normalvikt.
- Min pappa skriker över skolan o säger att jag borde plugga mer men jag pluggar redan sönder och jag får knappt någon fritid.
- Jag är snart 17 år och dom gnäller att jag hänger mer med killar än tjejer. Jag trivs med killar, dom snackar inte skit som tjejer gör. Fast jag har massa underbara tjejkompisar också såklart.
- Jag får aldrig gå ut, typ en gång i veckan får jag de. Men bara för de så drar jag ju ut efter skolan och dröjer flera timmar innan jag kommer hem.
- Jag får inte mitt studiebidrag om jag inte städar hela huset (o de e stort), diskar, tvättar kläder, dammsuger, lagar mat, dammar, vattnar blommor, städar toaletter och mycket mer. Dom pengarna är inte ens värda allt de här!
- Jag sminkar mig varje dag (typ) och varje gång jag gör de så skriker min farsa.
- Jag får knappt sova då dom är uppe och gapar.
- När jag gör saker fel så skriker dom, när jag gör saker rätt så skriker dom...
Ni tänker säkert, "ja men de är ingenting," Nej men det är såklart så mycket mer som gör så att jag mår dåligt, men vissa saker är för personliga och "farliga" för att ta upp här i bloggen. Men jag är stark och jag kämpar på. Jag står upp mot mina föräldrar och jag säger emot. Vilket jag tycker alla ska göra om dom mår så här. Och jag vill hjälpa andra som mår lika dåligt...
Jag har tur som har sådana underbara vänner som finns där för mig!
Fråga på!/Tipsa
Japp, ännu en gång är de bara för er att skriva tips eller skriva något ni vill ha hjälp med!
Skriv i kommentarerna!
Citat
Citat
"A true friend is someone who never gets tired of listening to your pointless drama over and over again" - Lauren Conrad
Text från fb....
Vi tjejer ...
Vi springer runt i huset medan vi borstar våra tänder.
Vi läser på schampo flaskan i duschen.
Vi skrattar åt våra egna skämt innan vi berättar dom.
Vi behöver ingen klocka eftersom vi har en mobil....
Vi springer runt i huset medan vi borstar våra tänder.
Vi läser på schampo flaskan i duschen.
Vi skrattar åt våra egna skämt innan vi berättar dom.
Vi behöver ingen klocka eftersom vi har en mobil....
Vi kan läsa en mening 10 gånger utan att förstå den.
Vi trycker på dörren fast att det står dra.
Vi säger va? fast vi har förstått allt.
Vi hatar när vinden förstör våran frisyr.
Vi kollar i kylskåpet 10 gånger om dagen utan att äta något.
Vi kan se samma film 10 gånger.
Vi måste ringa till våra mobiler för att hitta dom.
Vi kan kolla på klockan för att sedan glömma vad den visade.
Vi vänder på kudden för att sova på den kalla sidan.
Vi sätter våra alarm tidigare så att vi kan ligga och sova längre.
Innan vi går och lägger oss räknar vi ut hur många timmar vi sover.
Vi trycker på dörren fast att det står dra.
Vi säger va? fast vi har förstått allt.
Vi hatar när vinden förstör våran frisyr.
Vi kollar i kylskåpet 10 gånger om dagen utan att äta något.
Vi kan se samma film 10 gånger.
Vi måste ringa till våra mobiler för att hitta dom.
Vi kan kolla på klockan för att sedan glömma vad den visade.
Vi vänder på kudden för att sova på den kalla sidan.
Vi sätter våra alarm tidigare så att vi kan ligga och sova längre.
Innan vi går och lägger oss räknar vi ut hur många timmar vi sover.
Denna text sprids just nu på facebook och jag har sätt den flera gånger och nu bestämde jag mig för att lägga upp den här då jag tycker den är ganska sann. Jag känner igen mig på varenda sak i den här listan och jag ljuger inte alls! Jag tycker den är sann men alla känner inte likadant, men jag tycker den är ganska rolig.
Svar på tal 6
Förlåt för att jag har varit så seeeg!!!!
SVAR: Det gör inget alls att du skrev det långt. Det är bara bra! Men jag förstår att du måste haft det riktigt jobbigt. Jag var med i en liknande sak och det är super jobbigt och jag förstår att du inte kan sluta tänka på det. Men försök gå vidare. Han är borta nu.
Men nu till frågan... Jag förstår att du slog till honom, och jag antar att du försökte prata med honom o att det inte hjälpte. Jag skulle också slått honom om jag var du. Det är somsagt fel att slå folk men du gjorde det för att försvara dig så det är ändå inte fel. Allt var hans fel. Han gjorde helt fel att utnyttja din rädsla och allt.
Försök glömma allting. Lär dig av det istället. Och han gjorde fel inte du, inget va ditt fel! Försök glömma honom. Han är borta nu...
Hoppas jag var till någon hjälp och ledsen för att det tog sån tid och sorry för att de blev kort :/
Förlåt!
Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag :/ har fått några frågor jag ska svara på, jag hoppas på att jag får upp det inlägget imorn!
"... (fick denna idé av en vän :)"
Gå gärna in o rösta på bloggen här: http://www.bloggparaden.se/index.php?a=stats&u=anonym95
Svar på tal! 5
SVAR: Gud vad glad jag blir över att du gillar bloggen, känner mig hedrad :D
Men nu till saken. Som jag har skrivit tidigare så ska man inte bry sig om vad andra tycker om ens kropp. Och många av oss är kroppfixerade och bara måste se super smala ut. Jag tycker inte att du ska bry dig. Jag har kollat din blogg, på bilderna och så. Och tro mig, du är inte i närheten av att vara tjock. Du har jättefin kropp. Man ska inte behöva bry sig om man är tjock eller smal. Så länge man inte är farligt smal/tjock. Men du har nått din normalvikt vilket är superbra ju! Och som du skrev så skrev du att du inte kan bli tjock så du har inget att oroa dig för. Var nöjd med dig själv :)
Du skrev också att förändringen kanske kommer kännas läskig men vet du va. Ibland behöver vi förändringar för att kunna må bättre. Du ska hålla den kroppsvikten du själv vill, den vikten som får dig att må som bäst. Men akta så att du inte blir farligt smal/tjock. (fast du kunde iförsig inte bli tjock) Glöm inte, allas kroppsformer är fina på sitt sätt. Så om du vill gå upp i vikt eller hålla din normal vikt så gör de! Du ser ju jättebra ut som jag såg på bilderna. Var inte rädd för förändringar.
(ledsen för ett lite slarvigt svar)
Fråga på!/Tipsa
Hejhej, vad är det egentligen ni vill att jag ska skriva om? Är det något speciellt ni vill läsa om? Eller vet ni något intressant man kan skriva?
Jag har massa idéer men det känns bättre att veta vad ni vill läsa. Kommentera gärna och skriv vad ni vill läsa om. Somsagt, ni kan hålla er anonyma!
