Svar: Har du pratat med din mamma? det är alltid det första du kan göra. Om du inte pratat med henne så gör det och säg hur du känner. Säg verkligen allt du tycker för att hon ska förstå! Nu vet jag inte varför hon är en dålig mamma så jag kan inte säga exakt vad du ska säga till henne. Men få henne att förstå!

När du har pratat med henne så kanske allt blir bättre. Om de inte blir det så kanske du behöver lite tid ifrån henne. Fråga en kompis om du får bo hos henne/honom i kanske någon vecka. Du kan ju passa på nu medans det är lov, då har du inte skolan att oroa dig för. Det kan alltid göra det lite bättre. somsagt så vet jag inte vad som gör henne till en dålig mamma så jag kan inte hjälpa dig så mycket mer just nu.

Men tänk så här: Det finns fler som har det som dig, kanske någon du känner eller kanske inte. Men de finns alltid fler i samma situation. Försök att lösa de på bästa sätt utan att såra eller skada andra och dig själv.

Hör av dig om du vill ha mer hjälp :)

SVAR: Det gör inget alls att du skrev det långt. Det är bara bra! Men jag förstår att du måste haft det riktigt jobbigt. Jag var med i en liknande sak och det är super jobbigt och jag förstår att du inte kan sluta tänka på det. Men försök gå vidare. Han är borta nu.

Men nu till frågan... Jag förstår att du slog till honom, och jag antar att du försökte prata med honom o att det inte hjälpte. Jag skulle också slått honom om jag var du. Det är somsagt fel att slå folk men du gjorde det för att försvara dig så det är ändå inte fel. Allt var hans fel. Han gjorde helt fel att utnyttja din rädsla och allt.

Försök glömma allting. Lär dig av det istället. Och han gjorde fel inte du, inget va ditt fel! Försök glömma honom. Han är borta nu...

Hoppas jag var till någon hjälp och ledsen för att det tog sån tid och sorry för att de blev kort :/

SVAR: Gud vad glad jag blir över att du gillar bloggen, känner mig hedrad :D

Men nu till saken. Som jag har skrivit tidigare så ska man inte bry sig om vad andra tycker om ens kropp. Och många av oss är kroppfixerade och bara måste se super smala ut. Jag tycker inte att du ska bry dig. Jag har kollat din blogg, på bilderna och så. Och tro mig, du är inte i närheten av att vara tjock. Du har jättefin kropp. Man ska inte behöva bry sig om man är tjock eller smal. Så länge man inte är farligt smal/tjock. Men du har nått din normalvikt vilket är superbra ju! Och som du skrev så skrev du att du inte kan bli tjock så du har inget att oroa dig för. Var nöjd med dig själv :)

Du skrev också att förändringen kanske kommer kännas läskig men vet du va. Ibland behöver vi förändringar för att kunna må bättre. Du ska hålla den kroppsvikten du själv vill, den vikten som får dig att må som bäst. Men akta så att du inte blir farligt smal/tjock. (fast du kunde iförsig inte bli tjock) Glöm inte, allas kroppsformer är fina på sitt sätt. Så om du vill gå upp i vikt eller hålla din normal vikt så gör de! Du ser ju jättebra ut som jag såg på bilderna. Var inte rädd för förändringar.

(ledsen för ett lite slarvigt svar)

jag förstår att du har svårt att lita på människor. Jag var sånn ett tag, men tiden gick och jag lyckades få tillbaka förtroendet för folk. Saken är den att egentligen kan du inte göra så mycket. Du kan inte tvinga dig själv till att lita på personen.

Men det finns kanske små saker du kan göra. Till exempel om du känt personen en lång tid. Han/hon kanske litar fullständigt på dig. Då kanske du kan berätta något, nåbon liten hemlighet. Inte din allra största. Börja smått och se hur personen reagerar. Om han/hon reagerade på ett bra sätt. Ja då kanske du kan berätta någon mer liten hemlighet. Såklart inte på en och samma gång. Men om allt känns rätt när du pratar med personen och du märker att personen i alla fall litar på dig då kanske du borde tänka efter och känna ifall du kan börja lita på honom/henne.

.

Somsagt kan du inte tvinga fram den känslan av att lita på någon, och egentligen kan jag inte lova att personen kommer att finnas där hela tiden. Men du förlorar inget av att berätta någon liten hemlighet. Var bara försiktig så att du inte börjar med din största hemlighet.

Hoppas det var tillräkligt med svar, säg till annars.

Lycka Till!

Jag kan inte precis säga vad du ska göra men jag kan ju alltid ge tips.

Saken är den att de är lite svårt med en du aldrig har träffat. Det brukar ju bli knas när man pratar med en person man inte känner för de kan vara någon som säger att han är någon helt annan... Förstår du?

Men eftersom att de här är din gamla klasskamrats gamla kompis så kan man ju vara ganska säker på att det inte är någon äklig gubbe på andra sidan datorn.

Visst är det underbart när man kan berätta allt till killar? den känslan är ju bäst! Men jag tycker inte att du ska säga att du gillar honom, inte än. Jag tycker att du ska ta och träffa honom. Detta hade jag aldrig sagt om du inte alls visste vem han var, men eftersom att det är din gamla klasskamrats gamla kompis så vet ju ändå din gamla klasskamrat vem han är. Så det är ingen äcklig pedofil!

Men första gången du träffar honom så tycker jag att ni ska träffas där det finns mycket folk, till exempel någonstans i stan? Eller att din gamla klasskamrat följer med efter som att han/hon känner er båda.

Så träffa honom och se hur han är "in real life". Om han är precis som han är när du chattar med honom, då tycker jag att du ska berätta vad du känner :)

Hoppas jag har hjälpt dig tillräkligt, säg till annars!

Det är en sjuuuuukt bra fråga!

Alla killar visar det på olika sätt så det är egentligen sjukt svårt att veta.

Men vissa killar är ganska diskreta. Killen som är din allra bästa vän är kanske just den personen som gillar dig även om du inte vet om det. Killen du pratar minst med kan också vara den som gillar dig.

Vissa killar visar det direkt.

Det finns en kille som gillar mig... och jag kan förklara hur han visar det.

Jag har inte ens känt honom länge. Vi började i samma klass i augusti. Vi började snacka lite enkelt och efter ett tag messade vi mer och mer för varje dag. Mina kompisar sa hela tiden att han gillade mig men jag trodde dom inte. Men då började jag tänka efter. Varje gång vi träffades så log han jättemycket. Han var jätte orolig över mig så fort jag var i skogen och det var mörkt. En gång när vi satt och snackade i skolan så kollade jag in i hans ögon... och dom bara lös av kärlek. Han kramade om mig varje gång vi sågs. Till och med framför hans kompisar så han skämdes inte. Så fort jag frös så var han vid min sida och värmde mig. Han försvarade mig så fort de hände något.

Då insåg jag att mina kompisar hade rätt. Han gillade mig. Sen pratade vi om detta.... och han sa att han gillade mig...

Så det finns vissa killar som verkligen visar det.

Men sen finns det ju killarna som inte visar det alls....

Killarna som beter sig som vanligt. Killarna som inte vet hur dom ska visa det. eller killarna som faktiskt är riktigt blyga.

Så om du vill veta om en kille verkligen gillar dig så finns det saker du kan göra. Om du inte är med honom så mycket så börja spendera tid med honom. Flörta lite enkelt. Inte mycket. bara lite... För då kanske han inte är lika blyg längre, och han kanske vågar visa att han gillar dig också...

Om det sen kommer sig att han inte gillar dig så har du inte förlorat något på det och du kommer inte ha något att skämmas över. Om han tror att du gillar honom så säger du bara att du inte gör det (om du inte vill säga sanningen då) och han kan inte säga att du har flörtat med honom. För om du bara har flörtat lite så har det knappt varit så att man har märkt något. Du kan säga att du är sånn med alla personer!

Men om du fortfarande inte vet om han gillar dig eller inte så var uppmärksam. Tänk på allt han gör och hur han behandlar dig.

Sen kan du alltid prata med honom om det. Säga att du gillar honom och fråga om han känner likadant. Då får du svar direkt.

MEN... jag vet att många har svårt för att säga sånt. Men var stark, du har ingenting alls att förlora! :D

Hoppas att jag har hjälpt dig tillräckligt. Annars är de bara att säga till! :D

Hej Linda! Eftersom att jag inte visste ifall du ville att jag skulle mejla dig eller skriva här så bestämde jag mig för att skriva här då jag kan hjälpa flera med samma problem. Du är ju ändå ganska anonym eftersom att det finns hur många som helst som heter Linda.

Men i alla fall...

Om du nu har gått igenom så otroligt mycket så måste du ha varit väldigt stark. Och jag tycker att du ska fortsätta kämpa. Jag hade själv mycket problem i mitt liv, jag var väldigt nära på att ta livet av mig. Och jag hade samma problem som dig. Jag hade ingen att prata med. Och dom du pratar med säger alltid "Det löser sig". Då frågar man sig själv... hur ska det lösa sig?

Men på ett sätt är det sant... det löser sig faktiskt. Fast när dom säger det löser sig så menar dom det knappt. Men man måste kämpa vidare och tro på sig själv. Det kan gå fort eller ta ganska lång tid, men om man kämpar så löser det sig faktiskt.

Hur ska allt detta kunna lösa sig när jag inte har någon att prata med? men vet du vad. Nu har du mig att prata med. Jag ska fixa en speciell mail bara för att jag ska kunna hjälpa andra. (den adressen kommer under veckan)

Och om du inte vill höra skitsnack... då går du där ifrån eller så säger du till dom. Säg att du inte vill vara en del av skitsnacket. Att det inte är du...Du är verkligen inte en sånn person som snackar skit om andra, säg det och få dom att förstå, men på ett snäll sätt såklart.

Om du fortfarande inte har fått tillräckligt med svar så kommentera igen så ska jag försöka hjälpa dig ännu mer :)